Förlagets introduktion
Den heliga Birgitta är en av den svenska medeltidens märkligaste gestalter. Flera pilgrimsfärder förde henne långt utanför Sveriges gränser – till Spanien, Rom och Jerusalem. Birgitta befann sig också i kretsar nära maktens centrum och kunde i sina uppenbarelser kritisera både världsliga och kyrkliga ledare på ett sätt som skulle ha kostat andra livet. Hennes klosterorden är spridd över hela världen och hon har utnämnts till särskilt Europahelgon.
Birgitta av Vadstena är ett samlingsverk som belyser olika aspekter av Birgittagestalten. Tyngdpunkten i materialet ligger på Birgittas tankevärld och hur den har gestaltats i hennes skrifter. Skrifternas historia, textkritiska resonemang och Birgittas förhållande till samtidens politiska verklighet belyses också.
Vi får följa Birgittas resvägar i Europa. Vi möter nutida representanter för birgittinorden och får en skildring av hur Birgittas klosterorden har spritts över världen. I ett avsnitt, Arvet från Birgitta behandlas några särskilda teman: den textila konst som utvecklades i Vadstena och de speciella sångtraditionerna inom birgittinorden. Ett avsnitt tar också upp hur Birgitta har gestaltats i bildkonsten genom seklerna. Bland medverkande författare kan nämnas Lars Bergqvuist, Birger Bergh, Anders Piltz, Mereth Lindgren, Jan Svanberg och Fredrik Vahlquist.
Boken utkom till 700–årsdagen av Birgittas födelse.
Per Beskow (red.) är docent vid Lunds universitet, religions– och kyrkohistoriker. Han har tagit initiativ till översättningar av tidig kristen litteratur och har utgivit en rad skrifter, bl.a kring folklig religiositet.
Annette Landen (red.) är konsthistoriker verksam vid Lunds universitet.
Birgitta av Vadstena Pilgrim och profet – en jubileumsbok 2003 (bokens omslag)
Den heliga Birgitta är den svenska medeltidens märkljgaste gestalt och den svenska kvinna som har fått störst internationell uppmärksamhet. Som pilgrim färdades hon kanske längre an någon annan av sina samtida: till Santiago de Compostela i Spanien, till Rom, Jerusalem och Betlehem. Med stöd av sina uppenbarelser förmanada hon påvar och furstar med en frimodighet som skulle ha kostat andra livet. Hon grunlade en orden och Vadstena kloster, som anlades enligt hennes anvisningar, var lange Sveriges religiösa centrum.
Minnet av Birgittas liv och verk är i högsta grad levande både i Sverige och utomlands. Under det senaste århundradet har studierna av Birgitta utvecklats till ett internationellt forskningsfält. Klosterbyggnaderna i Vadstena har till stor del återstallts. Birgittas egen orden har fornyats och utvecklats. Ett birgittinskt nunnekloster finns åter i Vadstena, och en ny ordensgren har grundat ett fyrtiotal kloster runtom i världen. Hennes roll i vår tid bekräftades 1999, då påven Johannes Paulus II utsåg henne till ett av Europas tre kvinnliga skydsshelgon.
I denna rikt illustrerade jubileumsbok till 700–årsminnet av Birgittas födelse ger ledande forskare en unikt mångfacetterad bild av såväl hennes liv och verksamhet som hur hon uppfattats, avbildats och tolkats av eftervärlden.
FÖRORD
Den Heliga Birgitta är den svenska medeltidens mäkrkligaste gestalt, och den svenska kvinna som genom tiderna har fått störst internationell uppmärkamhet. Som pilgrim nådde hon kanske längre än någon annan av sina samtida: hon kom till Santiago de Compostela i Spanien, till Rom, Jerusalem och Betlehem. Me stöd av sina uppenbarelser förmanade hon påvar och furstar med en frimodighet om skulle ha kostat andra livet. Vadstena kloster, som efter henne död grundades enligt hennes anvisningar, var under ett århundrade Sveriges religiösa centrum och överlevde nästan hela reformationstiden. Hennes orden har levat vidare ända till vår tid , trots många svårighter.
Under det senaste århundradet har man allt klarare insett Birgitta betydelse, både i Sverige och internationellt. Birgittatforskningen har utvecklats till något av en egen vetenskap, om bedrivs även utanför Norden. Klosterbyggnaderna i Vadstena har till stor del återställts och tagit i bruk för olika ändamål. Inte minst har Birgitta egen orden förnyats och utvecklats. Ett birgittinskt nunnekloster finns åter i Vadstena. Elisabeth Hesselblads nya gren av Birgittas orden har nu ett fyrtiotal klostergrundningar runtom i världen. Birgittas roll i vår tid bekräftades år 1999 då påven Johann Paulus II utsåg henne till att vara ett av Europa tre kvinnliga skyddshelgon
År 2003, med in höjdpunkt förlagd till den l juni , högtidlighåll i Vadstena 700–årsminnet av den heliga Birgitta födelse, med gudstjänester, konserter, vetenskapliga symposier och öppnandet av det nya klostermuseet i folkungaättens kungsgård. Också på andra platser i Sverige kommer Birgittas minne att firas.
Till detta jubileum har denna bok samman tallts, forvisso utan några om helst anspråk på fullständighet hur skulle något sådant vara möjligt med en så mångfacettrad person?
Denna bok ar således ingen biografi över Birgitta (flera ådana finn redan tillgängliga ), den behandlar i stället olika aspekter av hennes liv och gärning i ljuset av nutida forskning. Här studeras hur hennes uppenbärelser har förmedllats till vår tid genom handskrifter och tryck, och vi får anvisningar om hur de kan forstås utifrån hennes samtids föreställningar och i nutida perspektiv. Vi kan följa hennes pilgrimsfärder till Santiago de Compostela, till Italien och det Heliga landet, och hur hon själv och hennes visioner gestaltades i bildkonsten.
En av Birgittas uppenbarelser i det Heliga landet kom att helt forandra uppfattningen om hur Jesu födelse skulle framställas i bild, och mycket snart efter hennes död utvecklades en tradition for hur hon själv skulle avbildas som helgon och ordensforetradare. I de olika texterna illustreras och analyseras hennes inverkan på den kristna ikonografin och hennes eget visuella eftermäle i medeltida skulptur och måleri.
Birgittas europeiska ryktbarhet minskade ingalunda genom henne död utan befästes än mer genom helgonförklaringen. I ett par av artiklarna klargörs dunkla punkter i kanonisationens historia. Den Allraheligaste Frälsarens orden, som Birgitta grundade, har från sin början varit den framsta bevararen av hennes minne, och hennes klosterideal bärs också i dag av en levande tradition. Här skildras det medeltida Vadstena kloster – dess historia, arkitektur, konsthantverk och liturgiska sång – liksom det nätverk av kloster som bredde ut sig på kontinenten och i England. I nutiden har Birgittas orden återforts till Sverige, och genom ovantade händelser har den också fått en utbredning långt utöver Europas gränser.
Flera av artiklarna visar hur Birgitta på olika vis har varit en inspirerande förebild för andra kvinnor och män genom tiderna, också under det senaste århundradet. Ingen annan gestalt från Sveriges medeltid har i tid och rum utövat ett så stort inflytande på eftervärlden som hon.
Vid redigeringen har vi i görligaste mån harmoniserat de olika texternas terminologi och stavning. Vissa inkongruenser förekommer dock i exempelvis citat och ifråga om vissa ortnamn, dar de enskilda författarnas preferenser fått slå igenom. Latinska ord återges vanligen med nutida normalstavning, men undantag görs i boktitlar och citat. Svenska citat ur revelationerna anges enligt Tryggve Lundéns oversättning i språkligt moderniserad form. Per Beskow har stälIt samman en bibliografi som återfinns i slutet av boken, beträffande den använda litteraturen hänvisas i övrigt till notapparaten. Annette Landen har svarat for urval oeh redigering av illustrationerna och författat merparten av bildtexterna. En lång rad institutioner inom och utom Sverige har anlitats vid framtagandet av bildmaterial. Riksarkivet, Kungliga biblioteket, Lunds oeh Uppsala universitetsbiblioteks handskriftsavdelningar, Biblioteca della Regione Siciliana (Palermo), Hans Aili, Lars Berggren oeh Lennart Karlsson tackas speciellt för sina aktiva bidrag till bokens rika illustrering.
Systrarna i S:ta Birgittas kloster Pax Mariæ i Vadstena har under arbetet, genom en sin aldrig svikande gästfrihet oeh vänliga öppenhet, utgjort ett ovärderligt stöd. Ett särskilt tack riktas till jubileumskommittén oeh dess generalsekreterare, ambassadör Lars Bergquist, som tog det forsta initiativet till denna bok och som på olika satt har understött dess utgivning.
Per Beskow och Annette Landen i december 2002
Innehåll
Förord av Per Beskow och Annette Landen 9
INLEDNING
Birgitta. En kronologi 13
Hundra år med Birgitta av Per Beskow 19
BIRGITTAS UPPENBARELSER
Birgitta profeten oeh uppenbarelsens dynamik av Anders Piltz 29
Visionernas vag: de birgittinska uppenbarelsernas texthistoria av Birger Bergh 45
Handskrifterna till Birgittas revelationer av Hans Aili 53
Verklighetsåtergivningen i Birgittas uppenbarelser av Catharina Raudvere 73
BIRGITTAS TANKEVARLD
Birgitta politikeren av Tore Nyberg 89
Birgitta och de fyra kyrkolararna av Ingvar Fogelqvist 105
Birgittas värld: kärlek och grymhet av Lars Bergquist 117
BIRGITTA SOM PILGRIM
Från Milano till Siracusa: en vandring genom Italien i Birgittas fotspår av Luca Cesarini 131
Birgitta pilgrim fard til! det Heliga landet av Ame Jonsson 151
Den heliga Birgitta – pilgrim i livet och konsten av Mereth Lindgren 167
BIRGITTA SOM HELGON
Det började i Visby: om upptakten till Birgitta helgonförklaring av Sven–Erik Pemler 177
Kvinnan i grått – Birgitta i Vadstenabrödernas bok av Claes Gejrot 189
BILDEN AV BIRGITTA
De äldsta bilderna av Birgitta och hennes vision av Jesu födelse av Jan Svanberg 201
Medeltida Birgittaframställningar av Lennart Karlsson 215
BIRGITTA I EUROPA
Birgittas efterföljare i England av Bridget Moms 247
Den heliga Birgitta oeh Spanien av Vicente Almazán 263
När Birgittas hus i Rom blev bokforlag oeh tryckeri av Fredrik Vahlquist . 273
BIRGITTA OCH VADSTENA KLOSTER
Vadstena klosterkyrka och kung Magnus' testamente 1346 av Birgitta Fritz 285
Vadstena klosters abbedissor av Syster Patricia OSsS 297
Birgittas revelationer i Vadstenabrodernas predikningar av Roger Andersson 315
Textilkonst i Vadstena kloster av Ingrid Estham 333
Sjungande systrar av Viveca Servatius 345
En levande tradition av Syster Birgitta OSsS 363
BIRGITTAS ORDEN
Birgittinerorden och dess grenar av Ulla Sander Olsen 377
EFTERORD
Birgitta – ett Svenska kyrkans helgon av Martin Lind 363
Noter 397
Bibliografi 408
Bildfortäckning 412
Om författarna 417
Register 424