Förlagets introduktion
Mereth Lindgrens bok "Bilden av Birgitta" utgavs första gången 1991. Upplagan såldes snabbt slut och har sedan dess varit mycket efterfrågad. Med sin faktafyllda text och stora bildmängd täcker boken den birgittinska ikonografin och betraktas inom kulturvetenskapen som ett standardverk i ämnet.
När "Bilden av Birgitta" nu kommit ut i ny upplaga har den försetts med en introduktion av prof. Jan Svanberg och ett efterord om nya forskningsrön av Mia Åkestam.
Mereth Lindgrens bok är av stort kulturellt, historiskt och religiöst intresse för hela den europeiska kulturkretsen. Den tillför ny kunskap om S:ta Birgitta från ett konstvetenskapligt perspektiv, initierat men samtidigt tillgängligt för alla dem som intresserar sig för bilderna av Birgitta, utan att vara konsthistoriker.
Med hänsyn till den internationella aktualiteten är boken även försedd med en engelsk sammanfattning och alla bildtexter till de ca 190 illustrationerna är på svenska och engelska.
Bilden av Birgitta, av Mereth Lindgren (bokens omslag)
For 600 år sedan kanoniserades Birgitta Birgersdotter, den enda helgonförklaring som gallt en svensk person. Den heliga Birgitta intar en särstallning i vår historia: stormanshustru och samhallskritiker, men an viktigare visionar och klostergrunderska. I sina noggranna föreskrifter for Vadstena klosterkyrka framträder hon som vår första till namnet kanda arkitekt, i sina uppenbarelser som en av den svenska medeltidens främsta författare.
I bilderna av Birgitta står vi öga mot öga med henne. Några år efter moderns dod skriver Birgittas dotter Katarina förebrående till den svenske ärkebiskopen: ”Varfor avbildar ni inte min mor hemma i Sverige, när t.o.m. påven har hennes bild i sin kammare?" Men det skulle inte dröja lange förran Katarina ble bönhörd. Redan från 1390–talet och fram till reformationen invigdes altaren i kyrkorna till S. Birgitta och hennes bild skulpterades och målades, broderades och graverades, tecknades och trycktes.
Det ursprungliga antalet bilder ar förstås omöjligt att berakna. Enbart i Uppsala domkyrka fanns vid medeltidens slut tre altaren invigda till Birgitta, men bilderna är idag forsvunna. Ändå har mycket bevarats till våra dagar. Vi kan rakna till inte mindre an cirka 350 bilder av olika slag från det medeltida Sverige, alltså inklusive Finland, ett antal som långt överstiger det för andra nordiska helgon som S. Olof och S. Erik. Bilderna är av mycket olika kvalitet, från utsökta importverk till troskyldigt provinsiella arbeten, en gång sakert minst lika älskade. Här presenteras denna bildskatt i samlad form av framlidna konsthistorikern, docent Mereth Lindgren, som var specialist på medeltida ikonografi.
"Brittsommar", sager vi förtjust när hostdagarna kring Birgittas kanonisationsdag den 7 oktober blir varma och klara. Den heliga Birgitta kan fortfarande sägas ha en plats i svenska sinnen – i bilderna trader hon fram i helfigur.
Mereth Lindgren (1936–2000) var docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet och förste antikvarie vid Riksantikvarieambetet. Inom konstvetenskapen har hon företrädesvis arbetat med medeltidens och renassansens bildkonst och då i synnerhet ikonografi.
Utover sin avhandling – Att lara och att pryda. Om efterreformatorisk kyrkokonst i Sverige cirka 1530–1630 (1983), har hon skrivit avsnittet om medeltiden i Svensk Konsthistoria (Signum 1986), samt en del artiklar.
Mereth Lindgren var dessutom verksam i Birgittastiftelsen som dess sekreterare . Bokens tema ar ett kärt och angeläget ämne som hon tveklöst behärskade.
Mereth Lindgren avled på Birgittadagen den 7. oktober år 2000.
INTRODUKTION
Heliga Birgitta, den första skandinav som blev världsberömd och den enda som blivit ett stort internationellt helgon, har varit föremål för många böcker – alltifrån det att Birgittas två svenska biktfäder efter hennes död 1373 författade en vita, dvs levnadsteckning, på latin. En av de senaste ar den vetenskapliga biografin St Bridget of Sweden, som engelskan Bridget Morris utgav 1999 på vår tids världsspråk. Givetvis har hon också ägnats ett flertal böcker – förutom en mångfald artiklar – på vårt eget språk av författare som Emilia Fogelklou, Sven Stolpe och Birgit Klockars för att bara nämna några av alla dem som anförs i denna bok. Konstvetaren docent Mereth Lindgren är emellertid den första som ägnat en hel bok åt den medeltida bildkonstens alla framställningar av Birgitta. Vissa av dem hade forut berörts i korta avsnitt i tidigare böcker eller behandlats i särskilda artiklar av konsthistoriker som Andreas Lindblom, Henrik Comell, Aron Andersson och undertecknad. Men att samla gjorda iakttagelser och att sammanställa dem med många tidigare obehandlade Birgittabilder till en hel bok, som ger överblick over det mångskiftande materialet, innebar en stor och väsentlig nyhet.
Mereth Lindgren var väl rustad for att ta sig an denna uppgift, som resulterade i hennes sista större arbete. Ty dels var hon en född pedagog och även en mycket valutbildad och erfaren sådan – bl a hade hon genomgått lararhögskolan – och dels hade hon en gedigen vetenskaplig utbildning. Hon disputerade i konstvetenskap 1983 på en avhandling med titeln 'Att lära och att pryda' om kyrkmålningar i Sverige under de första hundra åren efter reformationen. Ikonografiska problem från både denna epok och från medeltiden behandlade hon i ett Bertal artiklar och om de två periodernas måleri skrev hon översikter i tre delar av 'Signums svenska konsthistoria'. Hennes goda anseende inom forskarvärlden manifesterades bl a i att Svenska Fornminnesforeningen 1997 tilldelade henne Hildebrandspriset.
Lindgrens Birgittabok är både vetenskapligt gedigen, pedagogiskt upplagd och välskriven. Många av mina studenter har valt att läsa den till tentamen och jag har mycket positiva erfarenheter av att tentera på den – den har genomgående lästs med glädje och behållning. Den lyckas på 159 rikt illustrerade sidor belysa hur Birgitta avbildats i livets olika skiften och i hennes olika roller och aspekter. Dartill en katalog över samtliga Birgittabilder från ca 1380–1600 i Sverige och Finland.
Boken utgavs forsta gången av Förlags AB Wiken 1991 till sexhundraårsminnet av Birgittas helgonförklaring. For att fira detta jubileum kom for första gången i historien en påve till Sverige och Vadstena. Författarinnan kunde personligen överlamna sin bok till Johannes Paulus II. Dennes redan hemma i Polen grundade intresse for den heliga Birgitta ledde till att han 1999 upphöjde henne till att bli ett av den europeiska unionens tre kvinnliga skyddshelgon. Vid det laget var emellertid Lindgrens bok slutsåld och hon var glad då hon samma år kunde meddela att en andra upplaga skulle ges ut av Proprius forlag. Följande år gick hon bort.
Andra upplagan kommer nu lagom till nästa Birgittajubileum, namligen sjuhundraårsminnet av hennes födelse 1303. Den ar oförandrad utom att har rättas de fel som hade insmugit sig i den förra och några Birgittabilder laggs till, såsom Lindgren hade tänkt sig. Det galler dels ett par från svensk medeltid, som hon inte fått med, och dels enstaka både svenska och utlandska bilder från senare sekel anda fram till den jättestaty av Birgitta som sattes upp på Peterskyrkan 1999, när hon blev Europas skyddshelgon. De senare avbildas nu och beskrivs i ett tilläggskapitel som Mereth Lindgren tänkt sig skulle vara med, men som nu utarbetats av Mia Åkestam.
Jan Svanberg, professor emeritus i konsthistorialkonstvetenskap vid universiteten i Oslo och Stockholm
FÖRORD
För 600 år sedan, den 7 oktober 1391, kanoniserades den heliga Birgitta. Hon var på sin tid en av de ytterligt få svenskar, som var kända utomlands, ja, i Hartmann Schedels världskronika från 1493 är bilden av henne den enda som representerar svenska forhållanden. S. Birgitta har inte heller levat obemärkt i sin eftervarld: hennes orden ar gladjande livaktig och mycket har skrivits om henne, sarskilt under det senaste seklet. Inte minst i samband med 600–årsjubileerna av ordensgrundandet (1370) och Birgittas "himmelska fodelsedag" (1373) skrevs en rad vasentliga verk om henne; man kan bara namna Birgit Klockars, Tryggve Lunden, Aron Andersson, Hjalmar Sunden, Sven Stolpe. Idag publiceras, om an inte i snabb så dock i stadig takt, vetenskapliga utgåvor av hennes uppenbarelser.
I alla dessa böcker anvands några av de många medeltida bilderna med ratta som illustrationer for att göra S. Birgitta mer levande for läsaren. Men som helhet har birgittinsk ikonografi egentligen endast uppmarksammats i samband med den stora Birgittautställningen 1918. Andreas Lindblom var dar den drivande kraften, liksom han senare vigde en stor del av sitt liv åt Birgittaforskning och åt att i Birgittastiftelsen arbeta for att återuppratta klostermiljon i Vadstena. Han publicerade 1918 dels tillsammans med andra specialister en genomarbetad utstallningskatalog, som behandlar 45 av de bevarade cirka 360 Birgittabilderna, dels "Den heliga Birgitta. Bildverk i skulptur och måleri från Sveriges medeltid" , dar de fornämsta 16 bilderna presenteras.
Föreliggande oversikt av den birgittinska ikonografin, som jag utfört på uppdrag av Birgitta stiftelsen, vilar på en så vitt möjligt fullstandig inventering av Birgittabilderna, i forsta hand från det medeltida Sverige. Stilistiskt representerar de ett vitt spektrum: från kvalificerade importkonstverk från Tyskland och Nederlanderna till de enklaste provinsiella träfigurer – säkert sedda med lika stor stolthet och kärlek. I mitt arb ete har jag fått ekonomiskt stod från en rad fonder och stiftelser, till vilka j ag har framfor mitt varma tack: Berit Wallenbergs stiftelse, som också gett ett generost tryckningsbidrag, Letterstedtska föreningen, Magnus BergwalIs stiftelse, Fondazione Famiglia Rausing, Claes och Greta Lagerfelts stiftelse, Leonard och Ida Westmans fond, Föreningen for Birgittaminnets bevarande i Rom. Inte minst vardefullt var att få tillbringa en hel skrivarmånad i Villa San Michele på Capri på ett stipendium frå Makarna Cederström–Wallengrens Stipendiefond och darifrån kunna följa Birgitta i spåren till Neapel och apostlagravarna i Amalfi och Salerno.
Ett stort tack vill jag rikta till goda kolleger over hela Norden for givande samtal och praktisk hjälp i att framskaffa bilder, särskilt Peter Tångeberg och Lennart Karlsson, som låtit mig botanisera i sina fornämliga bildsamlingar av medeltida konst. Stor hjalp har jag fått av den glatt tjänstvilliga personalen på ATA och RAÄ:s bibliotek samt fotografen Gunnel Jansson, RAÄ, som med iver och iderikedom kastat sig over sin uppgift. Slutligen vill jag tacka min familj och särskilt min man, Per Erik Lindgren, for hans ständiga stöd och entusiastiska bistånd med fotograferingsresor.
Stockholm, S:ta Birgittas dag 1990
Mereth Lindgren
INNEHÅLL
Förord 7
Kronologisk översikt 8
Bilden av Birgitta 10
Birgitta – barnet 22
Birgitta – hustrun och modern 28
Birgitta – pilgrimen 34
Birgitta – kristi språkrör 44
Bakgrund 45
Bilder från cirka 1390 till 1400–talets mitt 48
De äldsta Birgittabilderna i sverige 48
Bilder från Birgittaaltaren 54
Den "extatiska" Birgitta 59
Bilder i tidiga altarskåp 62
Bilder från 1400–talets mitt till cirka 1530 66
Helgon– och altarskåpsbilder 67
Bild och förebild 72
Provinsiella bilder 78
Bilder med biktfäder 82
Ängelns diktamen 86
Djävulens frestelse 94
Att se med Birgittas ögon . 98
Birgitta – Kristi brud 112
Birgitta – klostrets moder 118
Birgitta – det heliga föredömet 132
Birgittas sällskap 136
Återanvanda Birgittabilder 148
"Falska" Birgittabilder 154
Slutord 158
Efterord 160
Noter 166
Summary 173
Bildkällor⁄fotografer 184
Katalog 185
Litteratur 204