Europabilden av Birgitta

Inger Lindström m.fl.

Östergotlands länsmuseum 2003

ISBN 91–85908–56–8

Östergötlands länsmuseums förlag bokbästallning

Helgon, satmara, pilgrim, åttabarnsmor och klostergrundare. Ömdomet liksom bilderna av Birgitta har skiftat genom tiderna. Hennes person och budskap lämnar sällan någon oberörd.

Om Birgittas liv och samtid berättar författaren och vetenskapsjournalisten Maia Hagerman i en inledande essä.

Bia Mankell – intendent vid Östergotlands länsmuseum och doktorand i konstvetenskap – skriver om bildtraditioner i konsten från medeltid till Carl Larsson.

Litteraturhistorikern Birgitta Svanberg redogör för litteraturens Birgittabilder från Strindberg till det sena 1900–talets feministiska författare.

I katalogen presenteras så vitt skilda konstverk som Niccolò di Tommasos målning från 1300–talet till Maria Fribergs c–print från 2003.

I år ar det 700 år sedan den heliga Birgitta föddes. Detta firas på olika satt i Sverige och runt om i Europa.

Östergotlands länsmuseum uppmärksammar jubileet med utställningar, guidebok, förelasningar, visningar, seminarier samt uppbyggnad även bilddatabas.

"Europabilden av Birgitta" ar museets största satsning under året. Det ar en internationell utställning med flera stora inlån från kloster, kyrkor, privatpersoner och museer i Sverige och övriga Europa.

Till en mindre utställning, "Birgitta Big business?", har vi samlat in souvenirer och andra föremål for att visa att intresset för Birgitta fortfarande lever.

Guideboken "Bilgrimsresor" har tagits fram for att ge tips om såval kända som okända besöksmål med Birgittaanknytning i Linköpings stift.

Ett par arkeologiska forskningsundersökningar har gjorts vid Birgittas båda hem i Östergotland – Aspanäs och Ulvåsa.

En bilddatabas "Bilden av Birgitta" är under uppbyggnad. Tanken ar att fullt utbyggd ska den omfatta material från hela Europa.

Östergotlands länsmuseum vill har tacka alla som har bidragit till ovanstående: Westman–Wernerska stiftelsen, Riksbankens Jubileumsfond, Claes och Greta Lagerfelts stiftelse, Kungliga Patriotiska Sällskapet, Berit Wallenbergs stiftelse, Östgöta Enskilda Bank och alla som välvilligt har ställt föremål till vårt förfogande. Dessutom ett stort Tack till all personal.

Fascinerade av personen Birgitta – helgonet och manniskan – grep vi oss an planeringen aven Birgittautstallning till jubileumsåret 2003. En person som har gjort ett så stort avtryck i historien, lamnat ett så livskraftigt verk efter sig och som har gett upphov till såval tillbedjan som avsky, beundran eller avståndstagande. En kvinna som sällan tycks lamna någon berörd och vars liv och verk har gett upphov till så många lärda avhandlingar i vitt skilda discipliner. Hur har hennes bild tecknats i konst och litteratur, vittnesmål och omdömen?

Mereth Lindgrens bok Bilden av Birgitta gav oss en riktning for utställningens tema. Men vi ville gå vidare, inte stanna i medeltiden, hur intressant och estetiskt tilltalande den an är. I utställningen vill vi visa konstverk från alla sekel alltifrån en av de äldsta målningarna, Niccolo di Tommasos målning från 1370–talet, och fram till nutid och dagens Birgittabild, ett beställningsverk av Maria Friberg, en internationellt verksam konstnär med östgötska rötter.

Vi vill också presentera konstverk från det övriga Europa. Dar reformationen i Sverige for en lång tid framåt var ett hinder fortsatte naturligtvis Birgittatraditionen att hållas levande i en mängd länder. Att dessutom få ett brett spektrum av olika ikonografiska motiv utöver medeltidens rätt fåtaliga och begränsade är ytterligare ett mål samt att Birgittabilder finns i ett antal olika konstarter – i textil, måleri, grafik, sigillkonst, gravyr, skulptur, fotografi m m.

Detta ger nu inte en samstämmig eller sann bild av Birgitta. Det ar naturligtvis omöjligt trots alla avtryck hennes person och verk har gjort i konsten. Vårt mål ar att åtminstone visa några olikfargade skarvor av denna bild.

Bildkonsten racker dock inte till for detta. For att nå lite narmare en verkligt mångfacetterad Birgittabild har vi sökt i vittnesmål och urkunder. Där har människor ur hennes samtid, som haft någon relation till henne eller åsikt om det blivande helgonet, berättat om och beskrivit henne.

Många var uppskattande, en del djupt kritiska och ifrågasattande. Dessa spretiga mänskliga bilder av Birgitta ger oss ytterligare dimensioner av henne.

Varför lever en så stark aversion mot vårt enda kanoniserade helgon kvar anda in i vår sekulariserade samtid? Vilka har format den? Och varfor tycks många bli så provocerade av henne an idag? Och de istallet mycket positiva, ja aven idealiserande, omdömen som också finns kvar sida vid sida, finns dessa även utanfor den religiösa sfaren? Har den rikliga litteratur om Birgitta som blommade upp under det sena l800–talets medeltids– och historieintresse påverkat vår Birgittabild?

I det tryckta ordet och berattelserna kan man i högre grad gå mycket längre i kritik an i bildkonstens ofta idealiserande framställningar. Detta presenteras i de så kallade ljudbrunnarna. De ar brokiga collage av röster från levande och döda, från hog som låg, beundrare och belackare som alla uttrycker sin uppfattning om Birgitta. Bengt Olofsson, ljudformgivare i utställningar på bl a Lacko– och Lofstad slott, Riksmuseet och Strindbergsmuseet fick uppgiften att av texterna och omdömena skapa dessa auditiva bildcollage.

For att något hålla samman dessa medvetet vittfamnande och motstridiga Birgittabilder behövs boken och katalogen som en fördjupande och förklarande kalla och komplement till utställningen. I tre essaer berättar och beskriver forskare och författare om manniskan och det blivande helgonet Birgitta samt konstens och litteraturens bilder av henne. I den forsta essan ger en författare och vetenskapsjournalist, Maja Hagerman, en engagerande och intressevackande bild av Birgitta Birgersdotte'rs liv, tid och strävan. I den andra essan med tyngdpunkten på den sentida konsten skildrar Bia Mankell, konstintendent på Östergotlands länsmuseum och doktorand i konstvetenskap, Birgittaikonografins omdaning, återanvändning och nyskapelser. Som tredje essa ger Birgitta Svanberg, litteraturvetare och författare, en bakgrund och en fördjupning av litteraturens Birgittaskildringar från l800–talet till nutid.

Parallellt med produktionen av utstallningen sker insamlandet till och uppbyggandet av en bilddatabas "Bilden av Birgitta". Målet ar att samla Birgittabilder från Norden och Europa och göra dem tillgängliga för forskare och allmanhet. Föremålen i utställningen kommer efterhand att dokumenteras i bilddatabasen som nås via www.sanctabirgitta.com.

Ett stort tack till alla som bidragit med råd och dåd, uppmuntran och hjälp infor denna utställning och framfor allt till Birgitta sjalv, denna outtomliga kalla till fascination och irritation.

Förord   5

Några tankar om utstallningen  6

Birgitta Birgersdotter. Maja Hagerman   11

Birgitta i konstnärens blick. Bia Mankell   34

Birgitta i litteraturen. Birgitta Svanberg   56

Utställningskatalog   84

Fotografer   118