Furstinnan av Närke som blev Heliga Birgitta

Hans Furuhagen

Furstinnan av Närke som blev Heliga Birgitta

12,5x20 cm, 224 sider, heftet

Norstedts Förlag 1990, 2003

ISBN 91–7263–396–4

Hans Furuhagen är fil dr, historiker och författare till ett tiotal populärvetenskapliga böcker samt många kulturhistoriska radio– och tv–program.

"Det är en bok som når mycket nära idealet av en Birgittabok" Svensk kyrkotidning

De flesta böcker som har skrivits om Heliga Birgitta har handlat om hennes religiositet och om hennes uppenbarelser, dar hon framträdde som språkrör for Gud, Kristus och Jungfru Maria. Man har på det sättet lytt upp henne ur den samtid som omgav henne och ibland betraktat henne som ett helgon redan under livstiden. Men hur såg hennes samtid på henne? I vilka profana sammanhang levde och verkade hon? Vilka personer och grupper var det som drev fram hennes heIgonförklaring?

Det ar sådana frågor som Hans Furuhagen söker besvara i denna bok om Heliga Birgittas liv och om hennes samtid i Sverige och Europa. Viljestark och djärv och mycket mänsklig framträder hon här i en dramatisk konfliktfylld och färgstark omgivning.

Första upplagan av "Furstinnan av Närke som blev Heliga Birgitta" gavs ut av Norstedts Förlag år 1990, det var året före det stora jubileet till 600–årsminnet av Birgitta Birgersdotters helgonförklaring den 7 oktober 1391. Den pocketupplaga som nu utges av Pan är föranledd av det nya Birgitta–jubileet till 700–årsminnet av hennes födelse 1303. Under det dryga decennium som forflutit mellan de två jubiIeema har forskningen kring Heliga Birgitta inte tillförts något nytt käll material och inte heller några nya analyser av väsentligt slag. Jag har därför inte funnit skäl att göra några tillägg eller ändringar i denna nyutgåva.

Jag ar fortfarande förvånad over att teologer och historiker tycks dra sig for att problematisera källmaterialet till Heliga Birgittas liv och verksamhet. Vi vet ju att detta källmaterial (vittnesmål, mirakelberattelser, legender samt hennes egna uppenbarelser) samlades in och redigerades i avsikt att det skulle utnyttjas som plädering for hennes helgonförklaring, och det i en process där utgången var given. Att utifrån den forutsattningen gora en källkritisk granskning av kanonisationsprocessens dokument, och särskilt Birgittas uppenbarelser, borde vara en angelägen uppgift for svensk historieforskning. Så länge en sådan kallkritisk granskning saknas kommer nämligen vår bild av Birgitta Birgersdotter att domineras av helgonlegenderna.

Det ar min förhoppning att denna nyutgåva av "Furstinnan av Närke som blev Heliga Birgitta" ska stimulera till en förnyad debatt om Birgitta Birgersdotter som historisk person och som en person i den svenska historien.